Att få cancer är en omvälvande kris och vi reagerar så olika, det går ofta inte att smälta allt på en gång. Det säger Felicia Hume, samtalsterapeut och författare, i det här avsnittet av Lungcancerpodden. Hon berättar om trauma, kris och olika faser man går igenom, som man kan behöva hjälp med.
”Våga visa dig sårbar.”
Felicia arbetar på psykoonkologen på Karolinska sjukhuset i Stockholm, där hon möter både patienter och närstående. Hon arbetar med samtalsterapi och läs- och skrivgrupper bl a. Skrivandet kan vara en hjälp i själva bearbetningsfasen.
Hon ger också många bra tips på hur man kan tänka och göra för att må bättre. T ex mindfulness, kultur och att söka tröst utanför sej själv.
”Kultur är viktigt, det är prestationslöst och gör att man mår bra!”
Felicia har också egen erfarenhet av döden och tycker vi bör prata mer om den. Att skriva ner sin tankar och fylla i det Vita arkivet kan vara en hjälp. Men också att prata med en präst eller annan trosutövare.
I avsnittet pratar vi också om närstående och om barn till patienten. Hur kan de få hjälp och hur hjälper man bäst den sjuke.
”Det viktigaste för hoppet är mina nära och kära.”
Andreas Hallqvist jobbar mycket med forskning knutet till kliniskt arbete vid Jubileumskliniken i Göteborg. Han säger att det händer mycket i alla stadier av lungcancer just nu och att det finns hopp i alla steg. En stor del av hans forskning handlar om olika kombinationsbehandlingar ihop med immunterapi och strålterapi. Han utvecklar också hur immunterapi fungerar och vem som får det.
Ett hyllningsavsnitt om Fredrik Johansson, som skapade Lungcancerpodden 2016.
Martin Sandelin, tidigare lungläkare, medgrundare av podden och nu anställd i ett globalt team på AstraZeneca, Tommy Björk, tidigare ordförande i Lungcancerföreningen och Ragnhild Franzén, minns Fredrik som vän och förebild.
Fredrik var spetspatienten som ville lära sig allt om lungcancer. Han ville krama ur varje behandling och knäcka koden för lungcancer för att kunna hjälpa andra. Det han gjorde genom podden har varit banbrytande och till stor hjälp för många, både patienter och anhöriga. Fredrik var en stor förebild både som patient och som glädjespridare. Han ville ge andra hopp och visa att det går att leva med lungcancer. Själv hade han ”tur”, som fick 9 år istället mot förmodat 2 år.
Hur jobbar en radiolog och hur ser en tidig lungcancer ut? Det är några av frågorna som Vitali Grozman, thoraxradiolog och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, svarar på i detta avsnitt. Han är också ansvarig för den nya pilotstudien med lungcancer-screening som precis startat i Stockholm. Med projektet hoppas man kunna hitta fler kvinnor i riskzon med tidig upptäckt. Kvinnor gynnas också av lungcancerscreening, då man ser en mer långsamväxande lungcancer hos dem.
Anders Södergård, snart färdig specialist i allmänmedicin, fick en elakartad hjärntumör när han var 25 år. Det ställde livet på sin spets och han började fundera på vad han själv kunde göra för att förbättra oddsen i cancerkampen.
Här delar Anders med sig både av sin sjukdomshistoria och vad han kommit fram till att träning kan göra för att bl a minska biverkningar och värk. Han är väldigt inspirerande och förklarar på ett pedagogiskt sätt vad träning gör med cancerceller och hur vårt mående förbättras.
Anders har tatuerat in I N V I C T U S på sitt vänstra ben, med ett rött C för cancer. Invictus är en dikt han fick av sin syster när han låg på sjukhuset efter sin operation. Den är skriven av William Ernest Henley, som skrev den från sin sjukbädd när han skulle amputera bägge benen.
”Under natten som täcker mig, svart som hålet från pol till pol, tackar jag, må än vilken gud det kan vara för min okuvliga själ. Under alla omkopplingar, omständigheter har jag inte gnällt eller gråtit högt blivit nedslagen av den trubbiga klubban slumpen mitt huvud är blodigt, men inte nerböjt. Bortanför detta ställe av vrede och tårar hägrar fasan från skuggan, och ändå, tyngd av hoten under åren hittar ni mig och skall finna mig orädd. Det spelar ingen roll hur trångt sundet är, vilka beskyllningar och orättvisa straff som finns i rullorna, jag är ändock herre över mitt öde, jag är kapten över min själ.”
William Ernest Henley, 1875
Anders senaste bok heter ”Cancerkampen – Boosta dig med fysisk aktivitet” och handlar just om hur träning förbättrar oddsen mot cancer. Den är utgiven på Bonnier Fakta. Du kan läsa mer om Anders på hans hemsida:
Jan Nyman, docent och överläkare från Sahlgrenska i Göteborg berättar om utvecklingen inom lungcancerområdet under 40 år – inte minst allt positivt som hänt de senaste 4–5 åren. Han berättar också om varför de flesta som får lungcancer redan är i stadium 4 och att ”Bad luck”-orsaken är vanligast hos icke rökare. Jan berättar om sin forskning inom strålbehandlingsområdet, som han fått 21 miljoner för av Cancerfonden, tillsammans med forskargrupper i Umeå, Stockholm och Lund. Strålning kombinerat med medicinsk behandling har bidragit till färre återfall och bättre behandlingseffekt. Nya analysmetoder och förbättrad diagnostik har också gjort att man bättre kan bestämma vilket stadium lungcancern är i och därmed ge förfinade behandlingsmetoder. Överlevnaden har ökat och förväntas öka ändå mer. Jan Nyman ser hoppfullt på framtiden för lungcancerpatienter!
Det är lätt att man känner oro och ångest när man fått ett cancerbesked. Hur ska jag orka? Hur kommer behandlingen ta? När kommer ett återfall? I detta avsnitt berättar Christer Bjälke, traumaspecialist och psykoterapeut, hur du kan lugna ”systemet” genom några enkla metoder. Det är också viktigt att kunna känna sammanhang och mening, vilket du får hjälp med här.
Christers råd vad som lugnar ”systemet” väldigt omedelbart (förutom djupandning och promenader):
TFT (Though Field Therapy). En stabiliseringsteknik som använder akupressur och affirmationer. Samtidigt som man knackar sej själv på olika punkter säger man motsatser som: ”Denna förskräckliga cancer – men jag har full kontroll över mitt liv”.
Läs mer i boken ”Tapping the Healer within” av Roger Callahan.
KASAM – känsla av sammanhang genom:
begriplighet (få information om sjukdom och behandlingsalternativ) – tankemässig kontroll
hanterbarhet (hur vardagen ska levas – praktisk kontroll)
meningsfullhet (känsla av kontroll över oro genom att göra något aktivt eller skriva ner tankar)
Hur du bättre coopar med sjukdomen:
Försök sätt ord på din oro och rädsla
Genom olika andningstekniker som ger lugn och en paus i oron
Hitta människor och sammanhang som gör dej trygg, kan också vara inuti dej själv!
Hur du kan trösta dej själv genom en känsla av sammanhang:
Tänk igenom ditt liv vilka möten och människor som betydd något. Skriv kanske ett brev till dem som betytt mycket (behöver ej postas).
Vad betyder du i andras ögon? Hur uppskattar andra dej? Svårt men viktigt!
Vi har pratat med kurator Johanna Joneklav, som startat webstödet www.naracancer.se om vad barnen behöver veta om cancer och död. Johanna ger många handfasta råd och berättar vilken hjälp man kan få. Co-host är Ingela Porseland som är med i Lungcancerföreningens styrelse.
Här kommer en lista över böcker, filmer och websidor som kan vara till hjälp:
Boktips! Finns på bibliotek eller i bokhandeln:
”Dom som är kvar” av Karin Salér & Siri Ahmed Bäckström (2014). För riktigt små barn med lite text och fina varma bilder (2–4 år).
”Adjö, herr Muffin” av Ulf Nilsson (2002). En tröstebok när man sörjer en älskad människa eller ett älskat djur (2–4 år). Bonnier Carlsen.
”När pappa blev Skalle-Per” av Anna-Karin Elwin Segolsson (2004). Berättar ur barnens perspektiv och berättar den sanna historien om när pappa fick leukemi (4–12 år).
”Min skalliga mamma” av Camilla Dahlson och Katarina Vintrafors (2018). Talar om sjukdomsbilden, kaos hemma men lugnt på dagis. Boken hjälper barn och vuxna att prata om otäcka saker och svåra känslor (3–8 år).
”Döden boken” av Pernilla Stalfelt (1999). Mycket tecknade bilder, frågeställningar om döden, vad händer när man dör; är det själen som flyger iväg eller blir det nattsvart? (4–12 år).
”Himlen suger” och ”Hejdå mamma” av Andreas Hasselberg och Vera Mulder (2013). Andreas bok utifrån egen erfarenhet då hans mor blev sjuk i cancer och dog när han var barn. Första boken handlar om när livet fortsätter efter begravningen. Andra boken om själva begravningen (6–12 år). Vid köp går 10 % till cancerfonden.
”Kom sol!” av Karin Ahlin (2015). Bok för yngre tonåringar, mycket text, mamma dog och livet fortsätter (9–16 år). Finns som e-bok.
”Så mycket kärlek kan inte dö” av Moni Nilsson (2018). Handlar om lång sjukdomstid och sedan begravningen (12–18 år). Finns som e-bok.
”I taket lyser stjärnorna” av Johanna Thydell (2003). Handlar om döden och om lusten till livet. Handlar om döden och om lusten till livet (12–16 år). Natur och Kultur. Finns även som film.
”Jag minns dig” Emma Dahlson och Johan Persson (2021) När du förlorat någon betydelsefull person. En minnesbok där man kan samla minnen och får lära sig mer om sorg och hur livet kan kännas efter att en person har dött. Passar barn och unga i olika åldrar, Idus förlag.
Filmer för barn och ungdomar:
Bröderna Lejonhjärta (1977)
Mitt liv som hund (1985)
Lejonkungen, tecknad (1994)
Jim och piraterna Blom (1986)
Mio, min Mio (1987)
Det magiska svärdet, tecknad (1998)
I taket lyser stjärnorna (2009)
Webbplatser:
cancerfonden.se Bra och tydlig information bl a under rubriken: Vardag med cancer i familjen. Där hittar man fler underrubriker och berättelser från drabbade familjer.
cancerkompisar.se Stöttar dej som anhörig eller vän till någon med cancer. Från 13 år och uppåt.
naracancer.se Bra information om cancer för barn och unga. Här finns bl a en frågesida och chatfunktion. Johanna Joneklav startade den tillsammans med Katrin Bartfai Jansson 2013. Nationellt webstöd med 14.000 användare/månaden. Tips på böcker och filmer.
randigahuset.se Arbetar med stöd och utbildning för att öka kunskapen om barns sorg och deras behov. Finns i Stockholm och Göteborg.
