Den fantastiska utvecklingen för Mesoteliompatienter! – Avsnitt 90

Mesoteliom eller lungsäckscancer har inte haft någon god prognos förrän helt nyligen, då man började använda dubbel immunterapi. Plötsligt ser man patienter med chans till långtidsöverlevnad. I detta avsnitt intervjuas lungläkare och docent Gunnar Hillerdal, som arbetar vid Gävle sjukhus. Han har lång erfarenhet av just mesoteliom och ser en ljusnande framtid för sina patienter!

Mesoteliom har en tråkig historia och kom till Sverige när man började använda asbest i byggmaterial på 1950-talet. Men det tar 30–40 år att utveckla sjukdomen. Alltså upptäcks sjukdomen väldigt sent och många har inte fått någon effektiv behandling, utan man har dött ca ett år efter diagnos.

Trots att asbest förbjöds i Sverige 1982, har inte antalet insjuknande minskat, utan det är fortfarande ca 100 personer/år som drabbas. De flesta är män som jobbat med asbest, ca 80 %, men det finns också fall som inte kommit i kontakt med asbest.

Precisionsmedicin och gendiagnostik – Avsnitt 87

Precisionsmedicin har kommit att revolutionera cancervården de senaste åren. Det går så otroligt fort att gränsen mellan dagens forskning och behandling håller på att suddas ut. Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, arbetar både med att utveckla cancerdiagnostiken genom GMS (Genomic Medicin Sweden) och med patienter som har ärftlig blodcancer.

Gendiagnostik är krångligt att förstå. Här hjälper oss Richard att förklara hur cancerceller är uppbyggda och hur man genom genanalys kan hitta den rätta behandlingen. Han jobbar för att alla inom 5 år ska erbjudas en gensekvensering vid diagnos.

Richard utsågs till ”Årets Cancernärverkare 2022” av patientorganisationen ”Nätverket mot cancer”. Motiveringen löd:

”Richard är en verklig eldsjäl som brinner för en bättre och jämlik cancervård i Sverige och för patientsamverkan i forskning och vård.”

”Går du på droger Tobias?” – Avsnitt 86

Tobias Larsson var bara 34 år när han fick diagnosen spridd lungcancer. Innan dess hade han haft en del konstiga besvär, bl a smärta i bröstryggen och synbortfall som kom och gick. Vården tolkade det som att han var otränad och hade problem med synen och skickade hem honom med ryggövningar och en remiss till ögonakuten. Där såg man att synnerverna var supersvullna och skickade honom vidare till neurologen, där man först trodde han fått en stroke. Men det visade sig vara en tumör i hjärnan. Tobias mamma hade då börjat undra vad som var fel, plötsligt parkerade han bilen snett, och frågade om Tobias gick på droger.

Efter många turer fram och tillbaka fick Tobias diagnosen spridd lungcancer, med tumörer i hjärna, lunga och runt ryggraden. Dessutom hann Tobias få en propp i hjärtat innan han fick påbörja behandling.

Lyssna till Tobias gripande patienthistoria som inte borde ha funnits, om vården tagit honom på allvar från början. Nu har vården anmält sig själva för försumlighet. Tobias har ändå haft tur som fått en målstyrd medicin som fungerar och han försöker att inte tappa modet. Men hans drömjobb inom polisen som han nyss hade påbörjat får vänta ett tag.

Stora förbättringar för lungcancerpatienter – Avsnitt 85

Jan Nyman, docent och överläkare från Sahlgrenska i Göteborg berättar om utvecklingen inom lungcancerområdet under 40 år – inte minst allt positivt som hänt de senaste 4–5 åren. Han berättar också om varför de flesta som får lungcancer redan är i stadium 4 och att ”Bad luck”-orsaken är vanligast hos icke rökare.
Jan berättar om sin forskning inom strålbehandlingsområdet, som han fått 21 miljoner för av Cancerfonden, tillsammans med forskargrupper i Umeå, Stockholm och Lund. Strålning kombinerat med medicinsk behandling har bidragit till färre återfall och bättre behandlingseffekt.
Nya analysmetoder och förbättrad diagnostik har också gjort att man bättre kan bestämma vilket stadium lungcancern är i och därmed ge förfinade behandlingsmetoder. Överlevnaden har ökat och förväntas öka ändå mer. Jan Nyman ser hoppfullt på framtiden för lungcancerpatienter!

Så hittar du lugnet när du fått en cancerdiagnos – Avsnitt 84

Det är lätt att man känner oro och ångest när man fått ett cancerbesked. Hur ska jag orka? Hur kommer behandlingen ta? När kommer ett återfall? I detta avsnitt berättar Christer Bjälke, traumaspecialist och psykoterapeut, hur du kan lugna ”systemet” genom några enkla metoder. Det är också viktigt att kunna känna sammanhang och mening, vilket du får hjälp med här.

Christers råd vad som lugnar ”systemet” väldigt omedelbart (förutom djupandning och promenader):

  • TFT (Though Field Therapy). En stabiliseringsteknik som använder akupressur och affirmationer. Samtidigt som man knackar sej själv på olika punkter säger man motsatser som: ”Denna förskräckliga cancer – men jag har full kontroll över mitt liv”.
  • Läs mer i boken ”Tapping the Healer within” av Roger Callahan.

KASAM – känsla av sammanhang genom:

  • begriplighet (få information om sjukdom och behandlingsalternativ) – tankemässig kontroll
  • hanterbarhet (hur vardagen ska levas – praktisk kontroll)
  • meningsfullhet (känsla av kontroll över oro genom att göra något aktivt eller skriva ner tankar)

Hur du bättre coopar med sjukdomen:

  • Försök sätt ord på din oro och rädsla
  • Genom olika andningstekniker som ger lugn och en paus i oron
  • Hitta människor och sammanhang som gör dej trygg, kan också vara inuti dej själv!

Hur du kan trösta dej själv genom en känsla av sammanhang:

  • Tänk igenom ditt liv vilka möten och människor som betydd något. Skriv kanske ett brev till dem som betytt mycket (behöver ej postas).
  • Vad betyder du i andras ögon? Hur uppskattar andra dej? Svårt men viktigt!

Johan Cullbergs faser i ”Kris och utveckling”:

  • chock
  • reaktion
  • bearbetning
  • nyorientering

Analys, diagnostik och precisionsmedicin – Avsnitt 80

Vad är egentligen nytt med precisionsmedicin och hur vet man vilken behandling som passar bäst? Det har jag pratat om med överläkare Ronny Öhman från Lungmedicinen i Lund. Han tycker det är roligt att jobba med lungcancer idag, eftersom fler lever längre med den målinriktade behandlingen.